27 februari

Jag tror inte det går att beskriva hur trött jag är just nu. Och jag måste hålla mig vaken.
Igår hade jag en hel dag för mig själv i Brisbane. Jag tänkte ge mig iväg på äventyr, men bestämde mig för att stanna i stan, nära hostelet och Centralstationen som jag skulle åka ifrån. Jag tappar ju så lätt bort mig. Satt på torget och kollade på folk, gick i affärer. Kollade på en modevisning och en dansshow. Jag tyckte det gick bra att vara själv ändå, gick upp och packade (det var jävligt nära att sakerna inte fick plats, och då hade jag ändå kastat saker!) och åt frukost. 
Men jag föredrar ju att vara med någon, det var väldigt långtråkigt. Så tomt utan Amanda. Tror jag spände mig undermedvetet för jag hade så jäkla ont i huvudet hela dagen.
Sedan var det dags för mig att åka, och när jag satt på tåget till flygplatsen och tittade ut så kände jag mig ledsen. Var det allt? Jag ville stannat längre. Samtidigt som jag var så glad över att få komma hem ville jag se mer, kände mig inte färdig(om man ens gör det i det landet?). Så vemodigt var det. Annars gick resan bra, den långa resan till Dubai gick smidigt, dock fick vi vänta en himla lång tid innan vi fick boarda, så jag var lite orolig att vi skulle bli sena. När vi kom fram var det lite mer komplicerat att ta sig gaten än vad det var första gången, fick ta tåg och grejor, men som tur var hade jag tid på mig.
Sista resan sög. Satt precis vid toan och vaknade varenda gång någon spolade. Tvskärmarna stängdes av hela tiden och det fanns inte alla lika mycket att titta på som mellan Brisbane-Dubai. Såg på Tarzan och satt och lipade, lite pinsamt.
När jag äntligen landade var jag så glad, lättad, lycklig. Jag klarade det här! Jag var inte så imponerad av vädret, men det var Sverige. Jag småfnissade lite för mig själv. Fick vänta länge på min väska, kom till centralen och missade det tåget jag ville ta, men bokade om min biljett för att komma hem tidigare. Så är det cpförseningar så ingen fattar något. Jag slår följe med en kille och vi går runt och svär. Jag var så trött, hungrig (flygplansmat är ingen höjdare att äta i ett dygn) och ville bara hem. Tillslut får vi reda på vart vi ska och nu sitter jag här. Var en så jävla sur tant här och kontrollerade biljetterna förut. Det kan jag säga att jag redan saknar med aussie, alla var så trevliga hela tiden. Så trött på varför vissa måste bete sig så otrevligt mot folk som inte ens gjort något.
xoxo
australien 2014 | |
#1 - - Frida:

VÄLKOMMEN HEM!!:)

Svar: Tack fridis! :)
Lisa

Upp