30 september

Då var vi äntligen framme i Arusha. 
Alla flygresor gick fint, snabbt och smidigt och ingen mer turbulens. 
När vi klev av planet så slogs vi av hur fuktigt det var, och vindarna var svala. Väldigt stor skillnad på hör och Zambia, skönt!
Vår kille vi bokat safarin med, Angus, stod utanför flygplatsen med en skylt och körde oss hela vägen till Arusha. Vi tog ut pengar och så köpte vi mat. Inte ofta man tar ut en miljon på banken och sedan köper mat för en hel dag för 80kr. Gillar Tanzania, haha!


När vi kom till rummet så käkade vi mackor med nutella och sedan kröp vi direkt ner i våra reselakan och försökte sova. Inte helt lätt när man bor granne med ett dagis.
Jag kom inte riktigt till ro, så åt godis och läste några timmar tills vi gick upp och började packa om våra väskor. Så det är lätt att komma åt allting, och kanske till och med inte ens behöva släpa runt på vår stora väska, utan bara komma undan med handbagaget. 
Nu sitter vi i receptionen och använder wi-fit litegrann. Han som har hotstelet är väldigt trevlig och ska försöka hjälpa oss boka en flygbiljett från Zanzibar till Kapstaden, det är ju mycket lättare än att vi ska sitta på internet och krångla. 
Vi har inte tänkt att göra något annat idag, det ska vi inte heller då de varnar för att gå ut när det är mörkt. Det handlar inte om "ifall ni blir rånade" utan "ni kommer bli rånade". Så istället ska vi bara vila upp oss och förbereda oss mentalt för fyra dagars safari i tält, utan ström och inga duschar. Får trösta mig med min marsgodisar. 
afrika 2015 | | 2 kommentarer |

29 september

Idag har det varit vemodigt. 
Passade på att ta några sista bilder och gosa lite extra på sista gepardpromenaden imorse. Fy vad jag kommer sakna det här. Kanske inte stycka åsna och plocka inälvor, men allt det andra. Så himla härligt jobb. 
Vi åt en liten pre-frukost innan vi gav oss ner till Terri och Dianas inhägnad. Vi hjälpte Sylvetster och städa lite och sedan tog vi ut lejonen så vi kunde ta några sista bilder och säga hejdå. Han är så bra Sylvetster. Gör det där lilla extra för att vi ska bli nöjda och få bra foton. Vi tog till och med kort med de stora lejonen idag. Det var nästan lite otäckt. De är ju vana vid människor, men de ska nu avvänjas för att släppas i ett game reserve - alltså ett naturreservat(inhägnat) där inte allmänheten har tillträde. 
Vi åt en riktigt frukost, tog en dusch och packade det sista innan vi lade oss på våra sängar under fläkten och bara "jaha, det var det." De två veckor som verkade så länge var redan slut. Det gick så himla fort det sista och det var vi inte beredda på.
Sade hejdå till några av guiderna innan vi packade in oss i bilen och åkte till flygplatsen där Cliff mötte oss och sa hejdå. 
Det var jobbigt alltså. Det är inte alls säkert att jag kommer åka tillbaka hit, varken till projektet eller till Zambia. Alla har varit så trevliga och vi har lärt oss så mycket. Kommer sakna alla. Och kommer sakna alla djuren! Inte varje dag man kan gosa med ett lejon liksom. Det kanske jag aldrig gör igen.



Flygresan hit till Johannesburg var kort men intensiv. Väldigt turbulent i både start och landning så skåp öppnades och flygvärdinnorna hade problem att sköta sitt arbete. Jag är så glad att jag inte är ett dugg flygrädd. Kände mig nästan lite för cool.
När vi kom hit så hade vi 11 timmars väntan till nästa flyg. Nu är klockan 01.00 och vi ska snart boarda. Jag trodde verkligen det skulle vara mycket värre än såhär. 
Vi vilade upp oss efter flygturen först, innan vi låste in vårt bagage och tog tåget till en galleria i närheten. Vi missade tyvärr alla filmer som gick på bio med en kvart, istället så gick vi i affärer och åt kvällsmat. Så har man sett lite av Johannesburg också, himla trevligt!
Tillbaka på flygplatsen hittade vi några bänkar där vi kunde sova lite, sedan hämtade vi bagaget igen och checkade in det. Till vårt stora besvikelse funkar inte våra adaptrar i det här landet, och man kan inte betala med dollar heller, så vi har haft lite problem idag. Och kommer ju få problem när vi ska tillbaka hit sen. Men det löser sig. Det behöver vi ju inte krångla med än på en och en halv vecka!
afrika 2015 | | Kommentera |

28 september

Jag kunde sova längre idag, så himla skönt. 
Idag fick vi också dela på oss på första aktiviteten, det var fullt med kunder.
Först tittade alla på en cheetah run, och efter det delade de upp sig. Jag gick med gepardpromenaden och Amanda följde med på lejonpromenaden. 

Det var så himla mycket kunder, geparderna var otåliga och det var allmänt lite lätt kaos. 
Efter frukost hade jag en lika stor grupp på lejonpromenaden, men då fick jag lite kvalitetstid med Diana, för alla ville ta kort med Terri. 14 stycken superexalterade människor som sprang runt honom och fotade. Förstår inte hur djuren står ut ibland alltså, haha.
Efter det hade vi en till lejonpromenad, och då var både jag och Amanda med. Skönt med bara tre kunder. Både för oss och för dem, mycket mer tid med lejonen då ju!
Vi käkade lunch och satt vid wi-fit lite, Amanda sov en stund och sedan åkte vi till byn som ligger en bit härifrån. Alla guider har sagt åt oss att åka dit, så vi fick passa på idag.
Det är svårt att förstå hur människor har det utan att uppleva det med egna ögon, på plats. Trots att de människor vi träffade idag inte hade det dåligt på något sätt, (om man jämför med många andra delar av världen), så blev jag illa till mods. Det är så långt ifrån vad jag kommer ifrån, vad jag vet. 
Det är svårt att ta in. 



Vi blev guidade runt av en kvinna som berättade mycket om byn, deras traditioner och sägner. Vi fick även komma in i människors hem för att se hur de levde. Alla log och frågade vad vi hette, vart vi kom ifrån. Det är ett så öppet och vänligt land. Eller, i alla fall det vi har fått uppleva. 
Efter en sväng på den lokala marknaden satt vi länge och väntade på att bli upphämtade. Trodde först att de hade glömt oss innan bilen svängde in och vi kunde åka tillbaka till trygga Mukuni. 
Sitter i köket nu, mätt och belåten med ström och ett sviktande wi-fi, och är arg och irriterad för att det inte funkar att ringa familjen och att våra flygbiljetter krånglar. 
Så sitter det folk fem kilometer härifrån som varken har el eller vatten i sina hem.


afrika 2015 | | Kommentera |
Upp