23 september

Det har varit en lugn dag idag.
En lejonpromenad på morgonen. Vi käkade frukost och när vi skulle gå därifrån var jag bara tvungen att hälsa på katten som satt utanför och lekte med en ödla. Då ser ödlan mitt ben som en flyktväg, och börjar klättra. Hoppade runt och skrek som en galning, tur att bara Amanda såg mig, haha. Ska väl tilläggas att ödlan var himla liten, men det var inte trevligare för det.
Efter frukost hade vi två gepardpromenader. Det var väldigt varmt idag och det märktes verkligen på geparderna, har aldrig sett dem dregla så mycket.
Vi käkade pizza till lunch och jag satt lite med wi-fit medan Amanda gick och vilade. Hon mådde inte alls bra, så hon fick stanna på rummet resten av dagen, medan jag jobbade själv. 
Satt i receptionen och kollade på tv (en reklamfilm som går om och om igen som handlar om projektet. Vi har sett den en miljon gånger men kan ändå inte sluta titta), och pratade med en av kvinnorna som jobbar här. Försökte få tiden att gå tills det var dags att hitta på något.
Alla var så söta, för de frågade vart Amanda var och hoppades att hon skulle bli bättre snart.
Jag gick med på en lejonpromenad och efter det så matade vi alla lejon. Till min förtjusning så var det inte hela åsnor som skulle delas ut, utan bara benen och huvudet och så. Sedan tog vi bilen ner, vilket också var lyxigt, annars drar vi allt på skottkärror upp och ner bland inhägnaderna. 
Där stod jag i bak på pickupen och lastade åsneben i skottkärror, som om jag aldrig gjort något annat. Sylvester sa att han gillade mig och Amanda, vi jobbade hårt och var duktiga. Blir så glad av att höra sånt! Säkert många volontärer som kommer hit och bara vill "gosa med djuren".
Jobbdagen led mot sitt slut, och jag fick hämta lite mat till Amanda, lät även Lucy(Cliffs fru) komma och titta till henne. Imorgon skulle de åka och köpa lite medicin så vi får hoppas att det hjälper. 
Jag fick gå och äta själv idag, men det gick fint, FaceTimeade med fina vänner i säkert en timme. Hann varken kolla instagram eller blogga. De blev lite oroliga när det mörknade så himla fort och jag skulle gå tillbaka alldeles själv. Men jag hade ju såklart pannlampan med mig. Och lejonen vaktar ju på vägen, haha. Vissa har vakthundar, vi har vaktlejon!
Idag så gick Martin runt och sa "how are you lion?" Och då frågade jag tillslut varför han kallade oss för lejon. Fick svaret att han tyckte vi var modiga kvinnor som kom hit och jobbade. Kan vara en av det finaste saker någon sagt om mig. 
afrika 2015 | |
Upp